Team Spiff

Om en segelbåt på västkusten.

Gamla båtar

Spiff IV – Nordisk Familjebåt

Spiff IV var en Nordisk Familjebåt, eller kort och gott NF, av s.k. Åkersbergamodell, d.v.s. originalmodellen, byggd 1984 med bygg- och segelnummer S 293.

Spiff IV

Båten inledde sitt liv på Vänern och lär ska ha seglats och kappseglats i trakterna av Mariestad. Ursprungligen hade båten ingen inombordsmotor utan var utrustad med utbordare. 1995 installerades dock en Vetus m2.06 med backslag och rak axel, aningen längre bak än vad som är brukligt på NF, så därför blev båten något baktung. I början av 2000-talet bytte båten ägare och hamnade småningom i Göteborg. På hösten 2009 hamnade den hos oss och blev vår fjärde Spiff och vår första segelbåt.

Mer information om NF hittar man enklast och bäst på hemsidan för Klassförbundet för Nordisk Familjebåt: www.nfseglare.com.

Vi sålde Spiff IV på vårvintern 2013 för att göra plats åt en litet större segelbåt, som faktiskt varit vårt mål redan från början. Efter oss hamnade den i Ljungskile.

Spiff III – Uttern 6000

Spiff III

Spiff III var en Uttern 6000, inköpt i Öregrund 2008 som ”undertidenbåt” medan vi bestämde oss för vad vi skulle göra härnäst. Det är en båt som är mycket praktisk som fiske-, bad- och transportbåt och som funkar också om det regnar. Det är dock inte någon snabbgående båt. Inne i ruffen finns soffa, mikroskopiskt pentry och en koj för tre (om man knôr ihop sig).

Båten har vi bara haft och använt utan att lägga ner någon större omsorg på den. Vår båt var byggd 1988 och hade en en Evinrude 60 hk utbordare från samma år. Maxfart var 19 knop och lagom marschfart låg på 14-16 knop.

Såld på våren 2014 till en gentleman från Orust.

Spiff II – Falcon 28 (one off)

Spiff II

Spiff II var en 30-fots one-off motorbåt, med typnamnet ”Falcon 28” eller ”Falken 28”, något oklart. Båten var perfekt för dykning och inköptes 2003 som byggprojekt. Skrovlängden var 28 fot men med akterplattform blev det drygt 30.

Båten var byggd som en prototyp till en båtmodell som aldrig blev verklighet och var i princip tom inuti när vi tog över den i mycket dåligt skick efter att ha legat vanvårdad på varvet i Saltjöbaden i flera år. Den hade använts som startfartyg och tenderbåt och i princip inte skötts alls. Vi lade ner mycket arbete i den för att få den beboelig och när vi fått hyfsad fason på den var den mycket trevlig.

Den hade en enorm V8 dieselmotor på 7.3 liter och gjorde 30 knop på topp och marschade 22-26, beroende på säsong, på ca. 30 liter i timmen. Men lusten att segla tog över och vi sålde den 2008 till en herre i Stockholm.

Spiff I – Örnvik 566 MC

Spiff I

Denna inköptes som helt ny 1998. Vi hade en 90 hk Mariner tvåtakts utbordare som gav oss en toppfart på 33 knop (mätt på GPS). Marschfart ca. 25. Det var med denna båt som namnet ”Spiff” föddes (se annan sida).

Våt båt var inredningsbar med dubbelkoj (man fick bygga om hela inredningen) och vi hade också installerat ett enlågigt spritkök. Med denna båt var vi ofta ute och dök. Dessutom gjorde vi flera längre semesterturer, t.ex. två turer på Dalslands Kanal. Båten var faktiskt helt fantastisk med ett mycket förlåtande skrov. Den tålde förvånansvärt mycket last; en gång lastade vi inte mindre än åtta fullvuxna karlar i den och den gick, om än något trögt trögt, upp i planing och orkade hålla nästan 30 knop. Generellt hade den dock mått bra av en aningen starkare motor för att orka accelerera bättre. Motorstorleken begränsades dock av maxvikten för motor som, om den ökades, hade fått självlänsarna bak att ligga under vatten (senare modeller hette 575 MC och hade ingen motorbrunn – nedre motorbultarna satt under däck – en bättre lösning).

Vi sålde båten på hösten 2002 för att kunna skaffa en större båt som skulle vara bekvämare att bo i och som kunde härbergera dykutrustningen litet bättre. Den gick till Stockholmstrakten.

Noname (”Spiff 0”) – Nidelv 18

nidelv 18

Vi köpte vår första båt 1997 med avsikten användas som dykbåt eftersom det var vårt dåvarande huvudsakliga intresse. Vi skulle ha en snabb motorbåt. Vi valde därför att titta på klassiska daycruisers. Vi fastnade för en Nidelv 18. Det visade sig ganska snart vara ett misstag – köp inte en båt som saknar självläns som dykbåt!

Vi behöll båten bara ett år (två vintrar och en sommar) och brydde oss aldrig om att ge den ett namn. Den gick under arbetsnamnet ”Moroten” eftersom den skulle vara något som lockade och för att den hade en V8.

Båten var gammal, okänt byggår, och hade en VP AQ255 V8 med AQ280PT drev (elefantörat kallat). Motorn var litet svår och krävde visst handlag i manövrer – den hade en tendens att dö när man la i växel så man fick alltid ge litet gas i alla sådana manövrer. Med stora propellern (16 tum) var det extra svårt och med den på gjorde båten 7 knop på tomgång! Toppfarten var i närheten av 50 knop! Då drack den mer än två liter bensin per M. Man kunde bädda i en ganska trevlig dubbelkoj under däcket men inga övriga bekvämligheter fanns. (Båten på bilden är inte vår båt men en som är likadan.)

Båten såldes för en spottstyver bara för att bli av med den i samband med att Spiff I inköptes. Den blev kvar i Göteborgstrakten.

Tidigare båtar

Ulf har haft två ”egna” jollar. En Jolly Scott som hans pappa byggde på 70-talet. Senare köptes en Topper som raskt växtes ur och såldes under tidigt 80-tal. Därefter har det bara åkts i lånade båtar.

I Ulfs barnaår började familjen segla i en Nordisk Folkbåt (inköpt 1971) därefter en Vindö 30 (inköpt 1972) följt av en Vindö 40 (inköpt 1975) och slutligen en C34 (inköpt 1978). Under 80-talet kappesglade Ulf under några år i Express på västkusten.

7 reaktioner på “Gamla båtar

  1. Jag har letat igenom alla våra bilder på den båten, det var ju ett tag sedan. Tyvärr hittar jag ingen som visar hur bäddningen såg ut så jag får försöka förklara istället.
    Den bestod helt enkelt av en tvådelad plywoodskiva som låg stuvad under främre sittbrunnen, man sköt in delarna framåt, under inifrån kabinen. När skivorna var framme passade de mellan L-soffan på babordssidan, som hade en list på framsidan som skivan vilade på, och en fästklack på dörrkarmen på styrbordssidan om dörren fram. Dessutom fanns det ett litet ben i aluminium som sattes på styrbordssidan i mitten. När man skulle bädda var man alltså tvungen att i princip bygga om hela båten och det fanns bara en liten bit fri durkyta vid bakdörren. Resultatet blev dock en helt OK dubbelkoj om än litet kortare på styrbordssidan.
    Bäddskivan var ett tillbehör som fanns med i optionslistan när vi köpte båten men borde vara lätt att fixa till själv. Vi tyckte alltid den var besvärlig att stuva för den fick bara precis plats under golvet men den var ju bra att ha så den åkte alltid med.
    Jag har lägger upp några extra bilder i artikeln som visar hur det såg ut – men obäddat då…

    1. Hej!
      Jag har en örnvik 566 mc. Det luktar bensin i hytten. Precis köpt båten. Vet du vad som finns bakom teak brädan inifrån hytten och under dörren i aktern. Den är skruvad och silikonad.

      1. Nu är det ju ganska många år sedan vi hade vår Önrvik, typ 20, och jag har inte en klar minnesbild av hur det såg ut i båten. Rimligtvis borde det vara bränsletanken som ligger där och ska jag gissa på vad du har för problem blir det att det finns en läcka någonstans i bränslesystemet. Även din båt borde ju vara drygt 20 år gammal och då är det väl hög tid att se över slangar och anslutningar.

    2. Hej!
      Vet du var jag kan köpa en sån bäddsats? Jag har köpt en örnvik 566 mc nyligen.
      Tacksam för svar.
      Mvh
      Lars Nilsson

      1. Nej, Det vet jag inte. Det var ett tillval när vi köpte båten som ny, det förefaller osannolikt att det fortfarande finns att köpa. Det enklaste är nog att åka till brädgården och snickra ihop själv.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.