Federico på Veloce Sailing tyckte väl att det var litet tomt på kul seglingar i Göteborgsområdet en helg i augusti så han tog saken i egna händer och hittade på ett solorace. Kul tyckte jag och ville anmäla mig. P.g.a. att man inte alltid får bestämma över sin egen tid fick jag vänta med anmälan tills jag var säker på att jag fick vara ”ledig” så det blev först på morgonen strax innan start, juste att man fick anmäla sig ända fram tills dess!
Ett ganska blandat startfält men flera namnkunniga seglare skulle vara med, något att bita i för oss amatörer.
Start nära 24-timmarspunkten 20 Hönö (Rossbådan för alla icke-24-timmarsseglare), bana söderut förbi Buskär, sedan västerut runt Vinga Ungar, därefter söderut igen runt Trubaduren för att sedan vända inåt med fritt vägval bara man passerade öster om St. Mosskullen och Rivö (i den ordningen) och därefter tillbaka till utgångspunkten.
Väderprognoserna för dagen var minst sagt motsägelsefulla med allt från SMHI som spådde växlande och svaga vindar till Windfinder som istället spådde 10-12 m/s NO stadigt hela dagen. När dagen väl kom visade det sig att Windfinder haft mest rätt.
För min del blev det till slut litet stressigt att hinna ut och få ordning på alla grejer – det var faktiskt första gången som jag kappseglade solo. Väl på plats körde jag onödigt långt norrut mot Hönö färjeläge medan jag grejade och bommade därför starten, som gick 10:30, med nästan en minut. Väl iväg var vinden stadigt på NO och växlade mellan 8-11 m/s, således vågade jag varken köra upp spinnaker eller Code så det blev att åka fock, dessutom med ett rev i storen. Tyvärr inte Spiffs snabbaste segelkombination på den bogen och jag kunde ju se att jag halkade efter övriga båtar i min egen storlek och större. Halvvägs ner mot Buskär kunde jag åka om de mindre båtarna som lyckats bättre i starten och det utkristalliserades två klungor, en framför mig med större och snabba båtar och en bakom mig med mindre båtar. Jag låg litet ensam i mitten. Ja, det var väl ett solorace…
Nere vid Buskär kändes det först som det skulle bli väldigt platt ut mot Vinga men det blev en OK slörbog. Några båtar i klungan bakom fick upp spinnakers men det kändes inte som de tog in ändå. Hela detta benet blev ganska händelselöst, det var bara en Hanse som legat i klungan framför som seglat Code som hade strul i rundningen och jag kört ifatt som nu plöjde om mig i lä. Fortfarande vågade jag inte hissa min Code då vinden nu stundtals peakade på 12 m/s. Nu byggde det litet sjö också som gjorde att man kunde få på en och annan surf. Här nådde jag dagens högsta fart på nästan 9 knop.
I rundningen vid Vinga Ungar var det ju uppenbart att benet ned mot Trubaduren skulle bli klart vassare. Hansen med Code fick problem med att plocka ner den och försvann snabbt bakom mig och fick nog tyvärr bryta där. Här passade jag på att trycka i mig litet lunch medan autopiloten fick köra så länge det var sjölä bakom Vinga. Uppenbart här var att det var rätt ordentligt nordgående ström.
Efter Trubaduren skulle det kryssas, normalt inte vår bästa bog när vi brukat kappsegla. Förvånansvärt nog visade det sig att jag nu började plocka på båtarna framför, rätt ordentligt också. I början av benet var det litet skvalpsjö och jag körde lågt för att hålla fart och tappade en del i höjd mot de framför men ju längre in i mot skärgården vi kom desto högre kunde jag peka och ändå hålla fart. Det var tydligt att jag närmade mig båtarna framför och nästan inne vid Donsö Svartskär hade jag kontakt. Nu blev det ett tydligt vägval där några båtar valde att slå norrut tidigt, några valde att inte slå alls utan smita in vid Måvholmen och alltså gå söder om Donsö och några, däribland jag, valde att slå sent inne vid land för att sedan gå in i rännan mellan Valö och Styrsö. En av båtarna slog tidigt men kom sedan in till rännan Valö/Styrsö. Det skulle sedan visa sig att de som slog tidigt och sedan gick in mellan Känsö och Valö tjänade ordentligt på det eftersom de på det viset fick hjälp av den nordgående strömmen längre. Vi som slog inne vid land gick ur strömmen och fick t.o.m. motström vid Valö/Styrsö. De som gick in söder om Donsö tappade ordentligt på det och den båt som legat först vid Trubaduren kom ut vid Snobbrännans slut efter mig!
Vägen genom sundet vid Valö/Styrsö blev en ren kryss i avtagande vind, som lägst var den nere i 4 m/s, där jag stadigt närmade mig båtarna framför mer och mer och trodde ett tag att jag skulle kunna gå om men precis på det sämsta stället av alla, just där det är som smalast och vid grundet, hängde sig fockskotet i ett slag och genast var jag en bit efter igen.
Genom snobbrännan kunde jag sträcka hela vägen men nu tappade jag på båtarna framför igen troligen för att jag borde slagit ut revet för det kändes som jag hade för litet power men ibland pep det i och var uppe på 8-9 m/s igen så det fick vara i.
Innan seglingen trodde jag det skulle bli kryss genom sundet förbi Mosskullarna och Kössö men även här kunde vi sträcka igenom. Och även här kändes båten underpowered så båtarna framför drog ifrån igen. Jag kikade nu på Viva och tänkte att det kunde vara läge att plocka revet men det blåste fortfarande 11 m på Måvholmsbådan så det fick sitta i. En Elan 350 som valt södra vägen kom nu ikapp och körde om precis vid Rivö.
Sista benet i mål kunde jag inte hålla mig längre, revet åkte ut och upp med Coden. I början gick det fint men ju längre västerut vi kom ökade vinden mer och mer så strax innan mål fick jag plockade ner Coden igen.
I mål 14:14:13, vilket gav mig en 9:e plats av 14 startande, och kände mig rätt nöjd. Inget superresultat men det hade jag heller inte förväntat mig med förutsättningarna. Så här i efterhand borde jag nog plockat upp Coden både första och andra benet och troligen fimpat revet innan vi gick in i snobbrännan men känner ändå att det var klokt att köra litet safe första gången.
Bäst blev Nils Ekholm i en Späckhuggare med Pelle Lindell i sin Pogo som god tvåa. Kul segling. Tack till Federico som hittade på!