Team Spiff

Om en segelbåt på västkusten.

24-timmars Höstregatta på Trix

Första helgen i september är det 24-timmars. Alltid. Håll den helgen ren i kalendern. Alltid. På västkusten startar vi fredag kväll kl. 18 och ska således vara i mål på lördag 18, sedan blir det middag och ljug.

För oss i Trix (Arcona 380) började det på punkt 20 (Hönö) och valet blev, efter en del diskussioner ombord, att gå söderut i Kattegatt eftersom där skulle vara något mindre vind men framför allt mindre sjö än på Skagerrak. Kurs alltså ner mot 10 (Vanguard) i sällskap med Elsanta. Bra tryck, vi körde två rev i storen men full fock, och farten stadigt över 8 knop.

Två man gick nästan omgående i kojen och två man fortsatte söderut. Nästa punkt blev 34 (Halland Svartskär) följt av 36 (Lilleland), 3153 (Ost Fladen), 3171 (Ost L. Middelgrund) och sedan 50 (Morup). Det var ordentligt stökigt och hög sjö. Strax innan rundning av 50 blev det vaktbyte och det stod också klart att sjösjukan drabbat oss. I vaktlaget som gick i kojen var båda dåliga och i det som gick på var en dålig. Det diskuterades om vi skulle köra vidare enligt planen och fortsätta söderut eller om vi skulle se sanningen i vitögat att vi kanske inte skulle palla.

Beslutet blev att vända och efter 50 körde vi samma väg tillbaka, d.v.s. 3171, 3153 och 36. Nu fick vi sjön litet med oss och båten började gå litet lugnare men sjösjukan gav sin inte ombord. Inte förrän vi kom innanför Lilleland lugnade det sig litet och minerna blev gladare. Nu var det åter vaktbyte och vi körde vidare norrut men nu hade vi ett nytt problem – vi hade bara seglat 10 timmar och var i princip redan tillbaka! Hur skulle vi få resterande 14 timmar att gå utan att segla för långt norrut, där vädret skulle vara sämre och vinden emot när vi skulle tillbaka?

Beslutet blev att segla ett varv runt Göteborgs skärgård. Så efter 36 blev det 34 igen följt av 32 (Kungen), 28 (Valö), 24 (Knarrholmen) och sedan mot 18 (Måvholmen). Nu hade det åter blivit ljust och de flesta var aktiva i seglandet igen. Mitt i sundet vid Lilla Varholmen fick vi ett enormt regnväder över oss och plötsligt hade vi 20 m/s och säkert ett ton med vatten över oss. Det var över lika plötsligt som det kom men när regnet upphörde gjorde vinden det också och i 15 minuter låg vi stilla och skvalpade innan vinden kom tillbaka.

Vid 18 vände vi söderut och gick tillbaka till 20 för att därefter gå mot 28 igen men vi tog vägen genom Snobbrännan för nu var sjön väldigt grov utanför öarna. På väg in bytte vi focken mot Stormfock på kutterstag för prognoserna sa att vinden nu skulle öka. Efter 28 vände vi österut mot 26 (Askimsfjorden) och gick därefter tillbaka mot 24 och 18. Nu gick det grov sjö också inne på Askimsfjorden och vinden låg stadigt över12 m/s.

Efter 18 fortsatte vi norrut mot 16 (Sillesund) och 1 (Marstrand). Nu började tröttheten ta ut sin rätt på de delar av besättningen som p.g.a. sjösjuka inte fått ordentligt med sömn och några törnade in. Vi andra fortsatte ut till 148 (Bredbåden) för att sedan gå upp till 31 (Räbbehuvud). Här stod sjön ordentligt och vi fick på några ordentliga surfar upp i sundet. Vi började undra om vi skulle orka ta oss tillbaka ut igen när vi måste tillbaka och alternativet att gå Hjärterö ränna diskuterades men vi trodde nog inte vi skulle klara att ta oss ut i Jungfruhålet. Nästa punkt blev ändå 33 (Mollösund) innan vi vände söderut ner i Kyrkesund och tog den punkten, d.v.s. 29. Inne i Kyrkesund tog vinden helt slut nere vid vattnet. Uppe i masttoppen blåste det ordentligt men där hade vi ju inga segel eftersom vi gick så nedrevade men till sist kom vi igenom.

Nu var vi vid vägvalet Hjärterö eller ej men valde till slut att stå på ner förbi Lilla Syster och gå rakt mot mål. Det var inte så illa som vi hade befaret, skären utanför tog ner den värsta sjön så vi kom i mål vid 2902 17:45, d.v.s. med en hel kvart tillgodo.

Sammanlagt seglade vi, trots lusig fart på en del ställen 174,4 M vilket omräknat med SXK-tal 1,35 blev 129,2 M. Helt OK med tanke på att nästan alla ombord varit sjösjuka och att vi fick improvisera vägvalet.

Efter målgång blev det delikat middag på Restaurang Kylen och mingel med övriga seglare. Trevligt som vanligt.

Hemseglingen gick raskt i nu västlig vind men lika frisk.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: