Team Spiff seglade Höstknalten

I våras hade vi planerat att segla ett antal kappseglingar under året. Flera av dem skulle genomföras med ”Spiff” men p.g.a. fördröjd leverans och fellevererade segel fick han aldrig något mätbrev. Vi har därför seglat måndagsseglingarna med ”Inge” och sedan blev det inget mer.

Men nu var det Knalten. Väderprognoserna spådde ju fantastiskt väder och vi ville alla segla. Sagt och gjort. En efteranmälan gjordes under fredagen och vi fixade till båten tidigt på lördag morgon. Vädret spåddes bli sys-sydost 3-6 m/s vridande till sys-sydväst. LSS valde bana 2 (långa banan) och startalternativ ”B” vilket innebar att vi skulle starta ca. 10:20 (Knalten seglas med omvänd SRS). Vi hade två Smaragder strax före oss och en Wasa 360 strax bakom.

Starten gick inget bra då vi bommade den ordentligt, vi var nog 45 sekunder sena, men vi hade hissat stora genuan och ganska snart plockade vi in ordentligt på Smaragderna framför. Redan vid Eskilsholmen var vi ikapp den ena men väl där måste vi göra ett slag och tappade litet igen (de har ju självslående fock). Sedan var det ”dragrace” ner till Knarrholmen där vi slog igen och sedan ner till Donsö huvud där vi till slut lyckades gå om. Även där fick vi ett slag men därefter kunde vi sträcka ända ner till Knalten. Den andra Smaragden drog iväg men vi tyckte att vi hade kontakt. Bakifrån kom Wasan närmare men vi höll undan rätt så bra. Söder om Valö mötte vinden litet samtidigt som det kom litet gamma sjö. Vi märkte att vi tappade en aning men vi var inte oroliga.

Så här långt i seglingen hade vi kört om flera båtar men inte blivit omåkta själva ännu. Nere vid Knalten blev det spinnakersättning och vi fick till den helt OK med tanke på att vi bara var tre ombord. Nu trodde vi att vi med vår stora spinnaker skulle åka ifatt den andra Smaragden och i gengäld bli omåkta av en del räjsigare flytetyg akter om oss  men så blev det inte. Smaragden drog iväg och vi höll undan. Wasan närmade sig inledningsvis men väl uppe vid Vanguard hade vi gått ifrån igen. Gipp vid bojen och därefter en mycket seg bog upp mot Fjärskärsbåden. Nu vred vinden sakta mot syd och benet plattade och plattade mer och mer. Litet för sen insåg vi att vi måste skära mer och ta ett par gippar. Trots detta släppte vi bara en båt förbi oss på detta ben.

Ner med spinnakern och rundning med halvvindsbog genom Snobbrännan. Nu hade vi två båtar alldeles i häcken – en First 36.7 och Anders Dahlsjö i sin Dominant. Tjena. Nu skulle vi bli frånåkta trodde vi. Men inte. Istället körde vi retfullt enkelt om en båt framför i lä och därefter åkte vi ifrån båtarna bakom riktigt ordentligt. Vid rundningen inne vid Brustholmen hade vi över 100 meter. Ny spinnakersättning och nu blev det än mer nervkittlande. Båtarna bakom närmade sig mer och mer där Anders Dahlsjö  gick strikt på sina polarer och en gång strök bara decimetern från vår akterspegel med mer skärning än oss. Så var han förbi tätt följd av Firsten. Men nu bommade han för de drog in på en skärning mot Fiskebäck medan vi och Firsten låg kvar ute i rännan. Vi räknade med starkare ström (som satte norrut) och en fin skärning in från Skifteskär in i mål. Bakom kunde vi se flera större båtar krypa närmare och närmare, Däribland ”Blur” men ikapp kom de inte. Dahlsjö, som valde vägen innanför Eskilsholmen, kom ut långt bakom oss när vi möttes vid Smörbådan och vi kunde hålla undan hela vägen in i mål.

Vi packade ihop båten och gick upp på ärtsoppan men någon prisutdelning eller resultatlista blev det aldrig. Det visade sig att tre båtar gått  i mål samtidigt och det hade blivit litet kuckelimuck vid linjen och nu var det protest inlämnad. Vi hade trevligt ändå.

Vi summerade en fin seglats där vi lyckades segla om många båtar med bara blev omseglade av två. Resultatet kom några dagar senare med Caspersson som segrare och vi på 15:e plats. Helt OK. Det var 36 båtar med.

Team Spiff seglade 12-timmars

Höstens 24-timmars, med vidhängande 12, 48, 72, o.s.v, seglas alltid helgen med första söndag i september. I år inföll denna söndag 1/9.

Planen för oss var egentligen att segla 24-timmars ombord på ”Bella” med start fredag eftermiddag, precis som vanligt, men dagen innan meddelade skepparen att han blivit sjuk och därför måste ställa in. Övriga i besättningen hade ett snabbt rådslag och bestämde sig för att vi ju ändå planerat helgen för segling så varför inte segla då? Problemet var bara hitta en lämplig båt. ”Spiff” låg i Ellös på väg till Oslo för kommande mässa, ”Inge” bedömdes som litet för liten och ”Svaj” var indisponibel p.g.a. en rasad vattenpump och pajad värmare. Svårt läge.

Raske beslutades ändå att köra med ”Svaj” men vika fredagen till reparationer och istället köra 12-timmars under lördagen. Sagt och gjort, den trasiga vattenpumpen demonterades under torsdagen, lämnades in på renovering och kunde återmonteras fredag eftermiddag samtidigt som vi mekade värmare. Framåt kvällen hade vi en fungerande båt och gick på kräftskiva på Krossholmen! Vi sov i båten och drog iväg i nästan mörker tidigt på morgonen (man får starta mellan 06:00 och 08:00).

Det blev en fin seglingsdag med lagom vind under morgonen som gradvis ökade till mer än frisk under eftermiddagen. När vi gick i mål och i hamn på Dyrön på kvällen noterade vi 16 m/s.

Mer om vår seglats finns, som vanligt, på http://palm.dynu.net/sxk/24-timmars/

Skepparkannan 2013, Segling 11

Denna kväll måste varit den bästa hittills. Varmt, soligt och 5 m/s nordväst. Vi lämnade Krossholmen tidigt och hissade spinnakern för att vara säkra på att vara framme i tid. Fin segling.

2013-08-26, TrackVäl framme visar det sig vara många som ska segla. Det är trångt. Kul. Mycket folk på nakenbadet också som tittar intresserat. Bana 6 (AKCEAFA) kommer, något förvånande, upp – vi hade väntat oss 7 i nordvästvinden, speciellt som de spått att vinden ska minska och det därför hade varit bättre med långa varvet först så det kunde gå att korta banan. Men nu blir det 6.

Upp till K blir en sträckbog så det gäller att positionera sig i starten och få fri vind. Vi lyckas plocka starten klockrent! Vi är absolut först iväg och får direkt en lucka på mer än en båtlängd till närmaste båt. Där ligger de dessutom två båtar som gnabbas och därmed bromsar varandra. Vi är klart först upp till märket och har redan kommit väldigt nära båtarna i starten före, såpass nära att vi måste ta hänsyn till deras skitvind nä vi ska slå runt märket. Eller ska vi slå? Med rådande förhållanden men kraftigt sydgående ström kan det löna sig att sig att stå på söder om Eskilsholmen och ta ett långt slag upp mot märket istället. Man får mindre ström där men riskerar sämre vind bakom Asperö och Rivö. Vi väljer till slut den konservativa vägen och slår. Hälften av båtarna, ungefär, går med oss, hälften kör vidare. Vi får ett fint ben upp här som lyfter hela tiden tack vare strömmen som ligger på läbogen.

Uppe vid Smörbådan måste vi slå för att inte gå in i förbudsområdet runt Plankorna. Här inträffar kvällens första misstag. När vi närmar oss grynnan norr om Skifteskär säger navigatören (undertecknad) att det är bara att stå på och det inte finns mer än det som syns. Tack och lov passerar just en färja och vi kan i dess svall tydligt se att det ligger något i princip rakt framför stäven. Hastigt slag som inte kan skrivas upp som vårt bästa och vi tappar litet fart och höjd där (navigatören hade skräp på kortet och såg inte att det var två böar). Vi kör en stund för att skaffa avstånd till 1,3:an Innan vi slår igen för att lägga upp oss mot märket.

Passering av C är alltid litet lurig eftersom där ligger en 1:a precis vid märket. En båt utan djupgående rundar framför oss men de kan ju strunta i grundet. Vi väljer att ta det säkert här och går en rejäl överbåge. Vi tappar nog litet på det men det är lika för alla. Nu följer en inledningsvis brant spinnakerbog som plattar vartefter vi närmar oss E. Vi ligger och bråkar en aning med andra båtar som nu kommit ikapp och vi får en litet överbåge på grund av det men mest är det strömmen som trycker iväg oss. Vi lägger upp gippen inför rundningen en bit före märket men hamnar ändå en dryg båtlängd under. Vi kan dock köra om en mindre båt ur föregående startgrupp i lä direkt efter märket.

In mot A har vi fin skärning. Vi ligger nu som fjärde båt och det känns som vi plockar på dem framför. Vinden dör dock ut bakom öarna innan Hinsholmen och avståndet förblir detsamma. Vi tar ner spinnakern litet tidigt vid udden på Jonsholmen och lovar upp mot A. Det blir som vanligt en lurig kryss ut igenom hålet här men vi har en lagom lucka framåt och helt fri vind samtidigt som alla våra konkurrenter (utom den allra längst fram) alla ligger och gnabbas och stör varandra här. Vi rinner igenom ganska fint. Liksom förra kryssen tror vi att det lönar sig att ta nordgående benet först så att vi ska ligga tvärs strömmen så mycket som möjligt så vi börjar att gå upp mot Lerholmen, slår när vi måste ner mot G (som vi måste söder om) och tar sedan ett långt slag upp och förbi Kråkeskären. Det går stundtals mycket bra. En stund här ser det ut som vi distanserat båtarna bakom med väldigt mycket men de lyckat hämta upp sig igen.

Nu hade vi egentligen velat gå hela vägen (nästan) upp till layline men två ankarliggande fartyg gör att vi tvingas till två slag här. Det är tyvärr uppenbart att vi tappar på detta och vi ser bakomvarande båtar närma sig. Blä. När vi kommer in för rundning har vi dessutom spinnakergrejerna på fel sida men det skiter vi helt enkelt i och hissar den i lovart – det blåser inte så mycket nu ändå. Det funkar. Faktiskt bättre än förra sättningen!

Nu minskar vinden gradvis och vi försöker jobba stenhårt på att hitta rätt skärningsvinkel men det är svårt i den hela tiden minskande vinden. Vi gör ett par gippar och försöker och försöker men det går bara långsammare och långsammare. Vi ser några konkurrenter med lägre SRS som vi menar vi varit tillräckligt långt före för att slå komma närmare och närmare. I mål är vi som femte båt och räknar efter att vi borde kunna knipa en fjärdeplats; två av båtarna framför slår oss klart, två borde vi slå på SRS och en bakom oss slår troligen oss. Vi får se. Vinden dör ut mer och mer och de stackare som är kvar ute på banan får det kämpigt att komma in. Vi inser att vi inte kommer att hinna hem i rimlig tid och startar motorn men är ändå inte i hamn förrän efter solen gått ner.

Resultatet för kvällen visar sig bli 4 av 17. Vi blir faktiskt slagna av tre båtar framför men ingen bakom. Vi är nöjda med det.

Skepparkannan 2013, segling 10

Äntligen blev det kappsegling för oss igen efter semesteruppehåll! Två seglingar har vi missat på höstserien p.g.a. semester och annat men nu fick vi äntligen segla.

Vi hade ju egentligen tänkt att höstsäsongen också skulle innebära båtbyte till Salonan men p.g.a. orsaker omnämnda i annat inlägg har vi valt att fortsätta med Expressen året ut.

2013-08-19, TrackKvällen bjöd på propagandaväder: 5-6 m/s och NV. Vi lämnade Krossholmen i god tid men hade litet småfix i båten så det tog sin tid att komma till startområdet. Väl där var det inte så mycket tid att vinka på så vi hann bara göra en runda ut på vattnet och kolla trim. Bana 7 kommer upp, som förväntat, (AKGFGAKDA – G ska passeras väster och söder om båda vägar).

Det är inte jättemånga båtar i vår start men med ett första ben som innebär något öppen bidevindsbog är det viktigt att få bra position och fri vind. Tyvärr har vi inte hunnit mäta upp ”startsträckor” utan måste chansa litet. Strax innan start ser det väldigt bra ut och vi ligger högt vid märket och har fritt i lä. Tyvärr inser vi att vi är alldeles för tidiga och måste ta en extra sväng och tappar massor med fart. Det innebär att vi släpper en större båt framför oss men vi lyckas ändå komma iväg bra is starten. Två båtar i lä kommer upp snabbt vid passagen av öarna i väst men vi lyckas rinna igenom och kommer iväg i fri vind i spåret rakt bakom den större båten. Upp till K är det bara åka och vi ligger och fintrimmar hela vägen för maxfart. Efter rundningen slår vi nästan direkt och ligger sedan på ett slag ända upp till Kråkeskären, hela tiden i fri vind och med häng på den större båten framför. De drar inte ifrån. Samtidigt kan vi konstatera att båtarna efter oss, som väljer att slå några gånger västerut, tappar ordentligt. Gött. Vi har så här långt fått exakt det spår vi vill ha och tror är rätt med hänsyn till skiften och strömmar.

Vi slår vid skrotet på Kråkeskärs västra udde och går nästan ända ner till Kuskär till lite över layline för F. Rundar F med en stooor båt innanför men det hela avlöper lugnt och städat. Vi sätter spinnakern och inser att vi måste gippa men hela manövern går mycket bra. Fint tryck och bra fart. Vi hänger med båtarna framför och håller undan för de bakom så länge vi har lagom skärning ner till Stångerholmen. Där börjar det platta till sig litet och vi hänger inte riktigt med längre. Efter seglingen summerar vi att det var här vi tappade bort kvällens segling: vi hängde inte riktigt med när det blev mindre skärning och måste nog i framtiden tänka på att skära litet mer på undanvindarna.

Resten av vår undanvind är ganska odramatisk. Vi kör om den större båten som rundade innanför oss vid F eftersom de kör utan spinnaker och rundar A som tredje båt men nu litet längre efter än vid F. Repris på förstabenet men nu något spetsigare. Den stora båten dônar om oss strax innan K och för en liten stund står vi nästan stilla i spegel- och skitvind. Återigen kan vi dock slå med fri vind på nästa ben och gör nästan repris på förra andrabenet upp till Stångerholmen. Slag och en bog ända fram till Lågerna och layline. Eftersom vi kommer in på babord och större båtar ur nästa startgrupp nu kommit ikapp vill vi ha marginal. Två båtar innanför i rundningen av D.

Vi sätter spinnakern direkt i rundningen men det strular ordentligt. Den kommer upp mer skruv, fastnar i liftens avlastare med resultatet att bommen brakar ner på däck. Därefter lossnar spinnakerfallet när vi ska reda ut trasslet och plötsligt ligger spinnakern framför oss i vattnet! Vi lyckas dock hissa upp den och tappar nog egentligen inget på just det, mer på själva trasslet.

Det blir en väldigt platt läns in mot mål där vi gippar ett par gånger innan vi inser att det är vår egen fartvind som spelar oss ett spratt. Även här är det tydligt att vi inte riktigt hänger med när det plattar ut.

I mål som 6:e båt men det känns som att vi borde kunna plocka ett bra resultat i kväll. Resultatet blir dock en besvikelse, vi blir bara femma av fjorton startande. En båt slår oss med mindre än en sekund! En båt som slår oss borde egentligen haft en DSQ eftersom de seglade genom ett förbjudet område men det krävs tydligen en protest för att det ska ske. Note to self: mer skärning på undanvindarna!

En mycket fin kväll var det. Solen hinner gå ner innan vi kommer tillbaka till Krossholmen men det är ändå ljumt.

Kvällen track är ungefärlig för trackern stängde av sig mitt i seglingen.

Ingen kappsegling i år

Tyvärr har vi tvingats inse att vi inte kommer att klara av att köra några kappseglingar med nya Spiff i år. När vi fick båten var det senare än beräknat och dessutom kom den med fel segel, genua istället för fock. Vi varken hann eller brydde oss i det läget med att ansöka om SRS-mätbrev, allt fokus låg på att få båten klar för semester.

Vi kom hem från semestern (efter fyra helt fantastiska veckor i södra Sverige och Danmark) i lördags 10/8 och möttes av beskedet att båten måste lyftas för byte av felaktigt roderlager – Jefa har levererat fel grejer till varvet – och vi har fortfarande inte fått rätt segel.

I det läget inser vi att det är för sent på säsongen att börja dra i ett mätbrev för att kunna köra bara ett, eller i bästa fall, två race. Tjörn Runt, som skulle bli premiären, hinner vi inte få ett mätbrev till. Så det får anstå till nästa år.

Surt, men så är det.

🙁

Bohusracet 2013

Förra gången sa vi ”Aldrig mer” men nu satt vi där i alla fall. Ombord på ”Svaj” och var på väg ut mot Rödön. Förutsättningarna verkade bra med nya segel, en lovande vindprognos men kunde varit bättre. Jag säger till Leif att jag känner mig litet krasslig, jag får nog ta en Alvedon. Han svarar att han redan dragit i sig ett par Treo. Jähäpp…

Vi hade noga studerat vädret. Det skulle vara litet fjösigt med vind inne i Uddevalla men öka hela vägen ner till Marstrand för att sedan minska en aning. Det verkar alltså perfekt för självslående focken. Just i starten brallar det dock i ordentligt och vi tror mer och mer att vi gjort rätt val. Tyvärr bommar vi starten totalt och kommer iväg om inte sist så närapå. Vi tror oss ännu ha en fördel av vårt segelval och börjar jobba på att komma ifatt men det funkar inte. Småningom inser vi att vinden gradvis minskar och minskar. Ut under bron är vi toksist i gruppen och vi kämpar frenetiskt för att inte totalt tappa kontakten med fältet. Allt vi gör verkar dock gå åt skogen och vi kommer ingenstans. Strax norr om Ljungskile tar vi beslutet att byta till genuan, ett stort beslut eftersom vi bara har ett fall. Bytet går ändå förhållandevis fort och nu ska vi börja upphämtningen har vi tänkt oss. Vi hinner bara precis sträcka upp fallet på genuan så kommer vinden. Nu har vi för mycket… Men vi framhärdar och kör vidare. De nya seglen är fantastiska, vi kan lätt trimma bort kräng och omvandla till fart och höjd. Båten går mycket bra.

Vi har kontakt med kön i startgruppen vid Tjörnbroarna. Vi har kört om flera vid Son och Galten och vid Dyrön börjar vi köra om eftersläntrarna ur de framförvarande startgrupperna. Endast ett fåtal båtar ut efterföljande grupper har hunnit ifatt. Kanske finns det ändå en möjlighet till att rätta till detta? Ute vid Hätteberget är vi strax innan 23, betydligt sämre än vad vi hoppats och, enligt rapportsystemet på 85:e plats. Bättre än befarat.

Upp med spinnakern och vi skär ut i havet. Fixar middagen som smakar gott. Vi har kollat på strömprognosen som lovat kraftig nordgående ström. Och det stämmer. Som mest mäter vi upp nästan två knop medström och vi forsar fram. Vi har också kollat in att vinden ska vrida på ost framåt natten så vi har inte tänkt att gå så länge ut i havet. Vi tar några sovpass och missar därför de inledande tendenserna till vrid (liten miss i kommunikationen). Plötsligt inser vi att vinden har vridit och mer än vad vi trott. Vi är på väg åt helt fel håll och måste gippa nu. Efter gippen inser vi att vi inte kan bära längre. Vinkeln är bara 90 grader och det blåser nu mellan 10 och 13 m/s. Vi kör på en stund rakt norrut och surfar fram med loggen ständigt pendlande mellan 10 och 12 knop (toppnotering 13,5). Till slut blir vi dock tvingade att riva och sätta genuan igen. Vi befinner oss uppskattningsvis ca. 5 M utanför Hållö. Men nu kan vi sätta kurs in mot Fjällbacka och det går nästan lika fort med genuan. På minussidan har vi ett ettrigt regnande som gör att vi fryser.

I Fjällbacka är vi halv sex på morgonen i hyfsat väder och har nu kört ikapp ganska många i vår startgrupp, 66:a enligt rapportsystemet. Kanske vårt miss ute på havet inte har kostat så mycket ändå? Nästan alla båtar runt oss nu väljer att sätta spinnaker direkt och köra ut farledsvägen norr om Valön. Vi väljer istället att ta det litet lugnt och kör ut vid Porsholmen. Efter det smala sundet sätter vi spinnakern och konstaterar vid Stångeskär att vi tjänat massor på vårt vägval. Känns gött. Tyvärr känner vi oss inte så goa just nu. Ingen vill ha någon frukost (vi hade planerat för grötfrukost nu) så vi tvingar i oss litet mackor som vi förberett istället.

Det blir en fin spinnakerkörning med gött väder upp till Svartskär som gradvis spetsar till sig men vinden är nu måttlig så vi bär lätt. Vi konstaterar också att Kosterfjorden är strömlös på väg upp. Bra att veta.

Odramatisk rundning inne i Strömstad strax före nio och 54:e plats enligt rapportsystemet. Vi kör litet säkert och sätter spinnakern igen först vid Dyngan. Det är plattläns till Trestenarna så vi måste gippa ett par gånger på väg ut. Sträckan är ganska odramatisk men vi oroar oss över att vinden ökar mer och mer. Ska vi klara att bära genuan?

Vi rundar strax efter tio på 44:e plats. Vi tänker oss nu att, tvärt emot alla andra, gå söderut utanför Tisler eftersom vi konstaterat att det var strömlöst ute i fjorden men utåtgående ström på väg ut från Strömstad. Men det blåser mycket (syd-sysost) och det är alldeles för stökigt sjö. Vi står bara still och stampar. Dessutom bär vi inte genuan nu. Som lök på laxen börjar det regna. Vi slår in igen och tar beslutet att rulla in genuan en bit trots att det troligen kommer att vara skit. Men se, genuan står faktiskt långt över förväntan och plötsligt har vi bra gång i båten igen. Vi stryker Tisler och gör några slag in emellan öarna för att så mycket som möjligt hålla oss undan strömmen. Väl förbi öarna och ute i Kosterfjorden kör vi bara på söderut och konstaterar att vi faktiskt nästan kan sträcka rakt på Ulsholmen! Nu kan vi dessutom rulla ut hela genuan igen. Det regnar och regnar. Och regnar ännu mer. Sedan litet till. Vi kör på och kommer nästan ända ner till Ramsö innan vinden vrider på syd. Jaha, nu blir det rakt emot och bonnkryss. Kul. Vi hinner egentligen bara acceptera faktum när det händer. Det stora vridet. Vi är på väg in mot fastlandet när vi ser att det ryker om vattnet några båtlängder framför båten. Det ser faktiskt ut som en tromb och jag, som just då sitter till rors, börjar lova upp för att inte få ett nerslag. Det hjälper ingenting. Pang! och vi ligger nästan helt ner. Med rodret dikt i lä går båten upp i vind och över stag och vi kämpar en stund med att komma i ordning. Då inser vi att vinden vridit nästan 60 grader och att vi nu nästan sträcker mot Ulsholmen fast på andra bogen! Nu blåser det SV. Dessutom klarnar det upp så regnet upphör. Tjoho!

Vi får göra ett par slag utanför Svangen men sedan kan vi köra en bog hela vägen. Vi rundar vid Ulsholms kalv strax efter tre och är nu på 50:e plats. Vi kör vidare på samma bog och börjar diskutera hur vi ska ta oss förbi Fjällbacka, slå ut i havet nu eller köra inne bland öarna för att slippa strömmen som nu börjat göra sig påmind, svag men ändå. Just då, precis när vi passerar Sadlen, vrider vinden mer på väst och nu kan vi lätt sträcka ner mot Brämskär och vidare mot Syster och rakt på Mjölskär. Fantastiskt!

Nästan framme vid Mjölskär börjar det möta igen samtidigt som vinden dör ut. Vi börjar nu frukta att vi ska få en repris på förra årets segling då vi fastnade här ute i två timmar innan vi tog oss i mål. Det vill vi inte så vi tar ett slag när vi når gröna pricken norr om Klåvskär ända upp på land på Soteskär för att vinna höjd och på det viset hoppas vi kunna glida igenom snårigheterna längre söderut. På grund av denna manöver måste vi falla ganska kraftigt för att passera Mjölskär på insidan. Det gör vi nästan exakt sju och är nu 36:a! Vinden fortsätter att minska och vrida emot så vi börjar misstänka att det ändå inte ska räcka men just när det ser som mörkast ut fyller det i igen och västrar och vi måste falla massor men kan nu lätt köra in i mål. Vi tappar massor på detta eftersom vi låg för långt ut men är ändå nöjda med att ha sluppit fastna här i år igen.

Vi är i mål fem i åtta och gör alltså årets segling två timmar kortare än förra året. Slutresultat 43:e plats, sämre än vi hoppats på men bättre än befarat med vår usla start och hälsa.

Just efter racet känner vi, precis som förra året, att detta behöver vi inte göra om men i år känns det ännu mer så. Vi får väl se om vi gitter en gång till.

Söndag morgon kommer Tom upp och hjälper oss att segla hem. En helt underbar segling i strålande sol och akterlig vind. Detta räddar hela helgen!

Ett fint arrangemang är det, Bohusracet. Stor eloge till arrangörerna och funktionärerna. Tråkigt att de ska bjuda på så trist väder varje år…

Skepparkannan 2013, Segling 7

Avslutning på vårsäsongen och ännu en fin kväll. Vinden på SV och 8 m/s som, enligt SMHI, skulle minska. Tidigt på Krossholmen och iväg. Denna något hårdare vind har ju inte passat oss jättebra tidigare och vi kände väl en viss oro över att ha samma problem som tidigare seglingar med litet mer vind. Nu hade vi en lång tur framför oss att hitta rätt trim. Och det gjorde vi! Över Rivöfjorden hittar vi helt rätt. och båten går så fort och bra som man kan begära. Vi bestämmer att köra spinnaker idag fast det är i aningen överkant av vad som är behagligt men vi räknar med att vinden ska minska och då blir det bara plågsamt att köra utan. Det ska visa sig vara fel beslut men det vet vi ju inte nu…

2013-06-24, TrackBana 5 (ABCABEA) kommer upp som föväntat och en lustiger dans inleds i hamninloppet. Det brallar i rätt bra så det går undan för alla. Det gäller att ha koll! Egentligen tror vi att det borde löna sig att starta på styrbord nere vid tribunen men vi vågar inte riktigt lägga oss där för risken att hamna bakom andra och inte kunna slå tidigt. Alltså ligger vi och trängs med nästan alla vid bojen. Hoppsan där står plötsligt en båt still i leran vid badet. Ajdå, hoppas det gick bra. Skottet går och vi kommer iväg hyfsat men tyvärr rakt bakom en annan båt och i perfekt skitvind. De går dessutom aningen högre än vi så vi ligger litet surt till. Vi härdar ut en stund men tar ganska snabbt ett slag för att få fritt. Just det första slaget visar sig (om man tittar i plotten) vara kvälens sämsta och vi tappar massor på de 200 metrarna. Övriga båtar väljer att gå söderut och genom Rödskären men vi tror att det borde löna sig att gå norr om så vi tar ett långt slag västerut. Uppe vid märket kan vi inte avgöra om vi tjänat eller tappat – det verkar lika för alla.

Rudning och spinnakerbog hade vi tänkt. Men det var väldigt vad det blev spetsigt. Nä, det får bli åka en stund. Nu blir vi varse att det bara är vi och en båt till som bestämt sig för att åka nylon idag. De andra sätter direkt vid rundningen och har stora problem att hålla. Vi kör en bit norrut och håller högt för att förbättra vinkeln. Efter drygt halva benet sätter vi och det går hyfsat. Gipp runt märket och det blir väldigt spetsigt igen, faktiskt så mycket att det är på gränsen att vi bär. Precis vid plankorna går det inte och vi lägger av en prydlig broach. Resten av sträckan in i mål går dock bra. När vi ska plocka ner blir det litet struligt och fockskoten rappar ur när vi hissar. Vi har litet pyssel med det innan vi får ner i visst trångmål. Rundningen blir litet vissen och vi får upp en båt helt i häcken och han kan plocka upp en bit i lovart så vi sitter fast. Vi kan inte slå utan att väja. Vi väljer att stå på så länge det bara går ner mot land och vänta och se. När det inte går längre biter vi ihop och slår och förbereder oss på att väja men, se, han slår också och plötsligt är det helt fritt. Båten går som en dröm! Bättre kryssfart har vi aldrig haft.

Båtarna framför oss kör söderut igen och genom Rödskären men vi håller fast vid att norr om borde vara bättre och den här gången blir vi rikligt belönade och kör ifrån andra båtar som legat jämsides med flera båtlängder. Ny rundning av B och denna gången tror vi inte att det ska vara möjligt med spinnakern förrän efter rundning av E, vi ha inte brytt oss om att rigga om grejerna ens, men det plattar till sig mer och mer och vi blir tvungna att sätta. Det får helt enkelt bli en sättning i lovart. No guts – no glory! Vi lyfter upp spinnakern på däck och kastar ut den framför båten samtidigt som vi hissar. På med bommen efteråt. Och det funkar! Wow. Gipp direkt runt E och nu är det litet brant igen en bit upp till Eskilsholmen. En större båt ur efterföljande startgrupp kommer ikapp och nästan om (utan spinnaker). Men så fort det plattar till sig litet drar vi ifrån igen. Precis innan mål kör vi om en mindre båt ur framförvarande startgrupp. Just den båten har vi aldrig lyckats köra om så det känns mycket bra!

I mål som fjärde båt något vi är mycket nöjda med. Idag satt båtfarten som den ska, åtminstone stundtals, och seglingen var riktigt rolig. Resultatet (som ännu inte kommit när detta skrivs) lär vara uselt eftersom vi var nästan ensamma om att köra med spinnakern idag men vi är ändå nöjda med att vi fått bra gång i båten. Detta trots att vi kört bort en latta i storen under kvällen! På det hela taget en mycket trevlig avslutning på vårsäsongen.  Nu väntar semester!

Skepparkannan 2013, Segling 6

Strålande fin kväll med ljum, stadig och svag vind ca. 4 m/s SV till VSV. Perfekta förhållanden! Idag skulle vi få en riktigt krysstart med liten fördel på pirsidan av linjen. Förväntad bana 5 (ABCABEA) poppar upp på tribunen och alla är laddade.

Vi tänker oss starta nästan mitt på linjen med liten dragning åt styrbordssidan. Planen är att komma med litet fart bakifrån och på så sätt få fram näsan mellan alla segel och få fri vind. Dessvärre bommar vi anlöpet en aning och kommer fram en aning sent, lagom i tid för att hamna mitt i ett ”bråk” med en båt som lagt sig still mitt på linjen på babord och inte kon någonvart. Vi var tvungna att väja för en annan båt som kom på styrbord och begärde plats. Trots detta kom vi iväg riktigt hyggligt och fick fin gång. Båten framför oss var något långsammare men vi lyckades falla av och tugga om i lä. Vi kunde se att båtarna som startat i lovat hade klart längre väg att segla och båtarna i lä alla var långsammare och snart bakom oss. Båten går! Vi har häng på ”Lova” och så här långt känns det mycket bra.

2013-06-17, TrackVi tar ett kort slag på ett motvrid och för att inte åka ner för långt mot land. Vi har fri vind och kan slå tillbaka igen i fri vind. Nästan nere vid Lilla Rödskär är vi fortfarande bra med och plockar våldsamt på båtarna i föregående start. Då händer det. Utifrån fjorden kommer sakta tuffande passagerarbåten St Erik. Den kommer närmare bakifrån på vår styrbordssida (upphinnande) och girar plötsligt ner rakt framför stäven på oss. Vi tvingas falla av kraftigt för att inte köra rakt in i babordssidan på båten! Fullständigt förbluffade av detta urbota idiotiska beteende kommer vi oss inte ens för att ropa eller hojta (väjningen syns som en krök på spåret utanför Fiskebäck). Vad är det för idioter som Strömma anställer som skeppare egentligen? Detta var något av det sämsta jag upplevt i skärgården. Illa. Fy skäms Strömma!

Visserligen sura försöker vi ändå fokusera på vår segling. Eftersom vi har bra gång i båten är det inte så svårt men vi ser ju att vi tappade ett par hundra meter på ”Lova” framför oss i den där manövern. Vinden lyfter något nu och vi kan stå på över Lilla Rödskär. Precis på sydspetsen vrider det dock kraftigt emot och är dessuto något konstigt strömfenomen för plötsligt stannar vi nästan helt. Snabbt slag bara för att genast bli täckta av en större båt i samma start som till slut kommit ikapp. Snabbt slag igen för att komma fritt och tillbaka – vi vill inte komma in på babordshals till märket. Det visar sig vara rätt taktik för vi passerar framför samma båt senare vid märket.

Nu är det åkabog upp till C men frågan är om det är spinnaker eller ej. De andra sätter. OK, då sätter vi också. Men hoppsan, vad det tog i plötsligt. Vi hinner inte få tyget ordentligt i topp innan det fyller och vi kitear med säker två meter och det är mycket brant så vi har svåra problem att hålla båten på rätt köl. Det tar oss en bra stund att få ordning på allt och vi får tyvärr se båtarna framför oss glida iväg ordentligt innan vi får ordning på grejerna. Dessutom hamnar dessutom i en hopplös nästanluffningsduell men en mindre båt vi seglat upp som kör utan spinnaker. De lovar till slut upp så mycket att vi kan köra om i lä. Vi släpper dock ingen bakom oss inpå livet. Bogen upp till C är bitvis för brant och bitvis akter om tvärs – väldigt snurrig vind bakom öarna.

Odramatisk rundning vid C och gipp nära D. På väg in mot A ökar vinden plötsligt och vi ser att vi drar ifrån båtarna bakom ordentligt. Vi har plötsligt en rejäl lucka bakåt, tyvärr gäller det framåt också. Vi får en ganska odramatisk nedtagning och rundning och farten sittet i, vi hänger med bra och knaprar in mer på båtarna ur föregående start. Nu är det nästan sträckbog ner till B och vi håller styrbordsslaget nästan hela vägen. Strax efter Stora Rödskär vrider det emot litet och vi tar ett slag också för att slippa komma in på babord mot märket. När vi slår går en större båt ur efterföljande start (med SRS1.380!) klart före oss men nästa slag är han efter igen. Efter rudningen är det kort åkabog upp till E. Det är för brant för spinnaker nu och vi hinner därför i lugn och ro förbereda för sättning efter rundning. Trots alla förberedelser kommer blåsan upp med rejält timglas (känns som vi förbrukat vår kvot av sådana nu). Vi får ganska snabbt rett ut det och sedan är det en nästanplattläns in mot mål. Vi lyckas precis hålla en X-99 bakom oss (med en sekund!) i mål. Femte båt i mål vilket också visar sig bli totalresultatet.

Vi känner oss mycket nöjda med kvällens segling. Vi har haft fin gång i båten men litet strul med manövrerna. Det känns ändå OK – båtfarten är det viktigaste. Känns som en bra avslutning. Visserligen är det en segling kvar på vårsäsongen men det gör inget om det blir inställt efter en sådan här kväll!

Skepparkannan 2013, Segling 5

Fin vind på stadig nordväst mötte oss vid bryggan. 9 m som skulle minska något under kvällen men fortsatt nordväst. Detta skulle visa sig stämma mycket bra.

Ut från bryggan i god tid för omväxlings skull. Fullt ställ och slör hela vägen till Hinsholmen. Väl på plats får vi upp den förväntade bana 7 (AKFAKDA). Skönt att slippa kryss ut i Saltholmshålet i dagens vind.

Vi har redan känt på kryssen litet och hissar/planar seglen nästan max och tycker nog att det stämmer ganska bra. Hyfsad fart i båten och inte så mycket kräng. Detta blir nog bra. Vi hinner t.o.m. köra ett par övningsstarter och klocka anlöpet till starten, som ju kommer att ske med halvvind idag.

2013-06-10, TrackJust i starten blir det väldigt trångt på linjen, precis som man skulle kunnat vänta sig med hela 10 båtar i samma start. Vi har planerat att komma bakifrån med fart och köra igenom hela gänget men vi bommar vårt eget klockade anlöp med fem sekunder och kommer därför en aning sent. Vi kommer inte igenom trots att de andra ligger ganska stilla i startögonblicket – de får upp farten innan vi hinner fram. Nästas sist iväg idag igen. Men vi plockar ett par båtar, i lä, på väg ut mot K. Det går bra. Runt K och kryss. Men vad nu? Det kränger och går inte alls så bra som förut. Vad har hänt? En snabbkontroll visar att våra viktigaste trimlinor för att plana seglen har glidit. Cunningam och uthal är inte alls där vi satte dem tidigare – linorna har helt enkelt glidit i avlastarna och vi försöker fixa men det visar sig att vi har för litet utväxling på grejerna i den hårda vinden. Vi kommer att kämpa med dessa hela resten av kvällen…

Nåja, vi får någorlunda hyfs på det men riktigt bra blir det aldrig. Senare, efter seglingen, inser vi också att fockens halshornstafs töjt sig under seglingen så mycket att vi aldrig fått rätt förliksspänning under kvällen men det har vi alltså inte insett ännu. Vi märker ju att vi inte riktigt hänger med som vi hade förväntat oss. Vi väljer däför att försöka segla smart väg och resonerar en liten stund om vägval och strömmar. Vi chansar på att gå ett långt andraslag på babord nästan ända upp till Lerholmen och tror att vi på det sättet ska vinna litet på de andra p.g.a. kvällens ström som sätter rätt bra söderut (och alltså borde vara sydvästlig i hålet där vi är). Det är möjligt att det är rätt vägval men nästa gång vi möter de andra är vi ändå rejält efter. Vi framhärdar dock i vår tro att högersidan är bäst och tar även nästa långa slag på denna sida ända upp till bôset vid Kråkeskären innan vi slår ut. Även denna gång tvingas vi inse att vi tappat multum på de andra.

Rundningen går fint men spinnakern kommer upp med en knut som hämtad ur en knopbok och vi fipplar en stund innan vi fått den på plats men sedan går det undan. Inledningsvis tar vi in ordentligt på framförvarande båtar men sedan är luckan konstant ett tag. På väg in i Salholmssundet går en skärgårdsbåt mellan oss och framförvarande båt (trots att hela havet ligger öppet bakom oss) och vi svär inledningsvis över detta tilltag. Ederna förbyts emellertid snart av jubel då vi kan köra ikapp svallvågorna och surfa in i hålet i nästan åtta knop. Genast plockar vi in flera båtlängder på framförvarande båtar.

Städad nertagning i god tid för nu blev det trångt plötsligt. Ny halvvind ut till K utan drama  följt av ny, kortare kryss. Genast blir det uppenbart att vårt vägval under förra kryssen inte hade ett skvatt att göra med att vi tappat. Vi tappar rent otroligt mycket nu (det är nu som tafsen till focken töjt sig) och det känns verkligen som vi är sist nu. Vi rundar ändå med viss kontakt till de framför vid D men är något osäkra på om vi ska sätta spinnakern nu eftersom det är ganska hård skärning och flera av båtarna framför inte satt. Vi väljer ändå att sätta och det funkar bra. I mål är vi sist i klungan och har bara tre båtar efter oss (långt efter).

Hemseglingen till Krossholmen blir lång i motvinden och nu ser vi problemet med focken. Samt inser att vi måste göra något åt tamparna som glider i avlastarna.

Resultatet blir 16:e plats av 18 deltagande båtar. Kasst. Vi måste ordna till trimmöjligheterna i båten till nästa segling om vi ska ha en chans. Det är en sak om vi skulle trimma fel. En helt annan att trimma tillbaka samma trim hela tiden – det ska inte behövas. Bättring!